I många år har förmågan att “Hålla många bollar i luften” efterfrågats. Kravet tycks ha varit obligatoriskt i varje jobbannons sedan 90-talet. Oavsett om det handlar om gruppchefer, utvecklingschefer, testledare, produktägare, scrum masters, analytiker, eller kundservice..
Lägg också till att ha möten “back-to-back” hela dagen, har setts som något positivt. Något att skryta om.
Fullbokad kalender = Hög status!
“Oj, vilken kalender, möten mellan 8-17”
“Wow, du måste vara duktig på att hålla många bollar i luften”
Men, jag anar en ny trend!
Jag ser det runt mig allt oftare. Fler och fler tycker att det finns poänger med att begränsa sig. Att fokusera i stället för att jonglera. I våra organisationer verkar fler ha sett utmaningarna och ineffektiviteten med multitasking. Ingen vill springa runt mellan möten.
Den här trenden började bland agila coacher, men nu ser jag den även hos chefer och personer med specialistkunskaper. Människor som många är beroende av. Människor som blir inbokade på allsköns möten.
De reser sig upp och säger “Nej!”, “Nu räcker det!”
Jag hör också, som tur är, alltmer sällan det förfärligt omoderna påståendet att kvinnor skulle vara bättre på multitasking. “Sluta!”, säger jag till den som fortfarande råkar kasta ur sig det. Uttrycket var och är en dålig ursäkt, som män reflexmässigt använde för att de skulle slippa bära en bebis och städa samtidigt.
Det finns inget i vetenskapen som stödjer att kvinnor har hjärnor som är bättre lämpade att göra flera saker samtidigt. Däremot finns det en hel del att läsa om hur människor generellt sett är svaga när det kommer till multitasking.
Så nu har vi alltså chefer och ledare, som blockar sina kalendrar, för att kunna fokusera. De hymlar inte ens med det. Inga svepskäl. Även nyckelpersoner i deras närhet, har börjat fokusera på färre aktiviteter och färre projekt.
Många av mina medarbetare, nästan oavsett roll, verkar oftare neka möten när någon försöker dra in dem i sidoprojekt. De önskar sig färre distraherande aktiviteter. Jag blir glad när jag hör: “Jag kan vara med när jag är klar med det jag håller på med”. eller “Jag återkommer.”
Vi bör visa respekt för alla som säger “Jag fokuserar”, eller “Jag såg inte ditt meddelande, jag var fokuserad”. Vi vet att begränsningar i antalet parallella aktiviteter är bra för att få mer gjort. Det vet vi som försökt renovera en lägenhet eller ett hus. Att måla och lägga golv samma dag kan få rent katastrofala konsekvenser. En halvtimme “lägga golv” följt av en halvtimme “måla vägg” går sådär. Resultatet blir undermåligt och snabbare går det definitivt inte.
Fokus är en trend som är verklig och efterlängtad. Den gör oss mer produktiva, effektiva och kreativa. Det finns gott om forskning som styrker det. Kanske är jag optimistisk, eller så har jag haft tur som på senare tid uppmärksammat detta.
Jag ser fram emot en framtid med jobbannonser som innehåller mer “förmågan att fokusera” och mindre “bollar i luften”.
Hur ser det ut hos dig?
Finns det mer acceptans för att fokusera?
Vilka poänger ser du i att öka ditt fokus? .
Fokus är en sinnesstämning.